Lars Eriksson: “Jag är en beroendemänniska.”

– Mitt mål är att aldrig mer dricka. Jag kan inte. Det funkar inte. Ju mer jag drack, ju törstigare blev jag. Jag har aldrig kunna känna lugnet och bara dricka en öl,  säger Lars Eriksson, 43 år, verkstadsarbetare från Ö-vik som slutade dricka helt efter en blackout för tre år sedan.

Hur såg din alkoholdebut ut?

– Första gången jag drack var jag 15 år. Det var sommaren i åttan. Det var ingen halleluja-upplevelse, jag festade bara som alla andra. Efter debuten tog det dock ett tag innan jag drack igen.

– När jag blev äldre drack jag aldrig på veckorna, bara på helgerna. Jag mådde pyton ända fram till onsdagen mitt i veckan, sedan var jag igång igen fredag-lördag. Jag drack inte varje helg men när jag drack så spårade det ofta ur.

Varför slutade du dricka?

– Sista gången jag drack var för tre år sedan och då hade frun och jag varit på en privat middag, men jag kom inte ihåg hur jag kom hem. Jag somnade på toalettgolvet och frun baxade upp mig på en madrass på golvet. När jag vaknade fick jag panikångest över att jag återigen inte mindes något. Nu får det vara nog, tänkte jag.

– Jag ringde till AA, men det kändes inte som det var min grej. Jag googlade efter hjälp och hittade Behandlingsteamet i Ö-vik. Jag ville förstå varför jag inte kunde dricka måttligt när jag drack. Vad händer med mig? Jag är ju en vanlig tvåbarnspappa men varje fredag och lördag så drack så jag så mycket att jag fick fundera på om jag överhuvudtaget kunde köra bil dagen efter.

Vad fick du lära dig på Behandlingsenheten?

– Jag gick på samtal ett antal gånger och det var gratis. Jag fick lära mig mycket om dopamin och belöningssystemet och hur det fungerar i kroppen. Det gjorde att jag lättare kunde förstå mitt beteende och det gav mig ett verktyg för att lyckas nå mitt mål,att vara nykterist.

– Jag fick göra ett test på Behandlingsteamet. Jag svarade helt ärligt och låg risigt till. Testet sa bland annat att ett första varningstecken på att du dricker för mycket är om en anhörig säger till dig. Och så var det i mitt fall.

Hur ser beroendet ut för dig?

– Jag har nog anlag för beroende i släkten och har alltid känt av även små mängder alkohol. Jag dricker numer aldrig något med alkohol i. Inte ens 0,2. Det måste vara noll. Jag har dessutom uppmärksammat att smak kan få igång ett sug hos mig. Det innebär att jag inte heller dricker alkoholfri öl eftersom ölsmaken triggar.

Märker dina barn någon skillnad på dig sedan du slutat dricka?

– Jag är helt öppen med att jag inte dricker och varför. Barnen är glada och stolta över att pappa inte dricker. Här hemma försöker vi förmedla en avdramatiserad men sann och ärlig känsla kring alkohol. När barnen blir äldre ska de alltid känna sig trygga i att ringa mig och be om hjälp även om de själva kanske har druckit. Jag predikar inte att de ska bli nykterister.

Vad säger dina vänner?

– Det var många som utifrån sett inte såg problemet och sa: “Du hade väl inget alkoholproblem?” Men jag gav mig själv en käftsmäll, jag insåg att jag är alkoholist. Om du har en fundering på om du dricker för mycket, då dricker du förmodligen för mycket.

– Många jag träffade kände behov av att, mellan klunkarna, tala om att de minsann kunde hantera alkohol. Men dem flesta vännerna peppade och tyckte att jag var stark som kommit till insikt och dessutom pratar öppet om det. En del hade många frågor och jag svarade gärna.

– Jag ventilerade också mitt drickande med en kompis som är socionom. Hon peppade mig otroligt mycket och tyckte att jag hade fått en bra insikt. Hon förstod att drickandet var jobbigt för mig.

Hur såg första tiden ut efter att du slutat dricka?

– Då ersatte jag drickandet mot att promenera. Jag gick tre km både morgon och kväll och drack citronvatten på helgerna.

Men så var jag var på en musikkonsert och det var en sådan härlig känsla, jag blev så himla taggad och glad. Jag hade fått en rejäl dopamindusch av något annat än alkohol och det var nu det vände.

Hur upplever du livet som nykter?

– Nu njuter jag mycket mer av livet. Jag försöker vara med på allt. Jag är närvarande med barnen, det var jag inte riktigt innan. Jag vill alltid ställa upp för dem och nu känner jag att jag kan det med glädje. Allt utom karaoke förstås, då är det under strängt vapenhot…haha.

– Jag lyssnar mycket på poddar och uppdaterar mig kring det här ämnet. Något som jag tycker är helt befängt är riskbruksgränsen vi har i Sverige. Fram till nyligen var 14 vinglas i veckan för en man, ingen risk.

Jag och min fru försöker hitta goda alkoholfria alternativ som jag gärna delar med mig av på Instagram via #alkoholfriatips. Några favoriter är Hjortrongranat från Beerstudio i Umeå och Caliente från Malmö.

Vad har du upplevt personligen med att sluta dricka?

– Jag har fått mer självförtroende. Jag vågar uttrycka mer vad jag tycker.  Men jag har ett beroende kvar. Chips det kan man aldrig sluta med…haha…det är heligt.  Äter tills det är slut. Det är så himla gott. Ja, jag är ju en beroendemänniska.

Nackdelarna med att inte dricka då?

– För mig finns det inga nackdelar för fördelarna väger så mycket tyngre.

Tack för intervjun!

– Varsågod! Och glöm inte bort “Det är starkt att våga ta hjälp”.

Läs fler personliga berättelser från Alkoless här

Prenumerera på alkoless nyhetsbrev så du inte missar några nyheter, intervjuer med mera. Anmälningslänk hittar du här. 

5 thoughts on “Lars Eriksson: “Jag är en beroendemänniska.”

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Follow

Get the latest posts delivered to your mailbox: