Skam får oss att släppa skammen

Fjärde och den sista säsongen av den omåttligt populära norska ungdomsserien Skam drar igång på påskafton i Sverige. Denna gång ska det handla om muslimska Sana. Hon är tuff och har alltid svar på tal. Hon är anledningen till att vi följer tjejgänget i Skam med stor behållning. Äntligen en karaktär som inte är skandinaviskt dum och blond. Hon är smart, dricker inte alkohol, snygg och mystisk. Samt bär slöja. En förebild för alla muslimska tjejer.

Skam är en ungdomsserie riktad till unga i gymnasieåldern och yngre men det är väldigt många vuxna som har följt serien med stor behållning. Jag är en av dem. Varför? Jo, för mig har den varit något av en reningsprocess.

Det var inte kul med alla smärtsamma uppbrott, ungdomsfyllor, utanförskap, mobbing, relationsdramer, sexövergrepp, vänskap och identitetssökande i tonåren fjärran från alla vuxnas vakande ögon. De vuxna fanns inte där, samma sak är det i Skam. De vuxna är som bortblåsta.

Jag känner ingen som vill uppleva sin tonårstid igen. Det är antagligen därför vi har blivit en hel generation av curlande föräldrar. Vi vill mildra smärtan för våra barn, finnas till hands när det känns tungt för dem. Vi minns nämligen hur det var. Frågan är om det hjälper? Självklart att det gör att vi ser och lyssnar på våra barns tillkortakommanden och kärleksbekymmer.

Men tonårstiden är en tid som vi alla måste igenom på vår väg till att bli hela vuxna. Dessvärre är just känslan av skam den allra svåraste känslan av alla att hantera och det finns inga garantier att du kommer ut hel på andra sidan.

Skam innebär att vi tror att vi inte duger, att vi är fel, att vi är för fula för att bli älskade, att vi är rädda för att bli avslöjade som en bluff, att ingen kan älska oss om vi inte har ett fint hus, en toppkarriär, en framgångsrik partner, vackra lyckade barn och inte är vältränade. Listan kan göras hur lång som helst.

Skamkänslan är så stark hos vissa människor att den kan driva dem till självmord. I Sverige dör till och med fler av självmord än i trafiken, vilket är en absurditet i sig i ett av världens rikaste och lyckligaste länder. Vi är ett mycket skamdrivet folk. Du ska inte tro att du är något, stick inte ut, vet din plats. Vi behöver göra upp med vårt uråldriga skam-mantra en gång för alla.

Vi matas hela tiden med att vi är unika som människor men det stämmer inte. Vi är inte unika. Däremot är vi alla människor som har upplevt liknande problem. Att se serien är som att få återuppleva problemen igen och igen och inse att du inte är unik. Det var ett mindre helvete för ALLA under skoltiden. Fast du inte trodde det. Det är en lättnad att inse det. Skammen släpper och du behöver inte känna dig skammad längre.

Det är därför serien är unik. Ingen människa är en ö. Vi behöver varandra för att utvecklas, bli sedda  och bemötta med respekt. Vi har alla upplevt en skamfylld ungdomstid. Släpp skammen och fyll dig själv med kärlek och självmedkänsla istället så du blir en vuxen hel människa.

Säg till dig själv: 

“må jag var lugn” eller ” jag är lugn”

“må jag vara trygg” eller “jag är trygg”

“må jag vara snäll mot mig själv” eller “jag är snäll mot mig själv”

Säg det flera gånger per dag samtidigt som du lägger handen på ditt hjärta så kommer skammen att mildras. Ingen människa är perfekt, inte ens du. Och inte heller ungdomarna i Skam. Vi är alla skammade människor som behöver släppa vår skam för att må bra.

Missa inte fjärde säsongen av Skam på SVT Play på lördag. Har du missat serien så kan du se igen de övriga säsongerna också förstås.

4 thoughts on “Skam får oss att släppa skammen

  • Ja. Och nej. 🙂
    Dvs nej som i jag tycker ju att vi är unika, i den benämning som Nilofer Merchant gjort känd, som “onlyness”, det där som bara jag kan bidra med.
    Och samtidigt Ja, som i, klart det är andra som känt det där som jag känt, som upplevt något liknande, och sällan, om en nånsin, är jag ensam om något, det finns alltid andra som upplever precis samma sak i exakt samma stund, för så många är vi på jorden trots allt. Och det tycker jag är en grymt skön känsla – vissheten att jag inte är ensam, för det är jag inte. Vi hör ihop, så sant som det var sagt!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Follow

Get the latest posts delivered to your mailbox: