Vin – det är ju så gott!

Photo by Alfonso Scarpa on Unsplash

Jag insåg att det var självbedrägeri när jag trodde att jag levde ett hälsosamt liv. Jag yogade sedan många år men stressade på rejält och trots alla avslappningstekniker i världen så tog jag hellre ett glas vin eller några för många för att slappna av på helgen. Det var mitt sätt att ta hand om mig. Att ge mig själv en guldkant eller flera guldkanter.

Jag var en vinsnobb

Jag köpte fina dyra viner. Jag hade lärt mig mycket om vin när jag bodde i Frankrike, vilka sorters druvor som passade till vilket sorts kött och vilka goda ostar. Jag var stolt över att både kunna uttala vindistrikten med perfekt franskt uttal och känna till dess proveniens. Jag som hade bott i landet i några år och bland annat plockat druvor till det förr så trendiga Beaujolais Noveau. Jag erkänner. Jag var en vinsnobb.

Dricka vin är fint

Men till skillnad till fransmännen som mest dricker vin till mat så drack jag gärna vin både till maten och efter middagen, i goda vänners lag så långt in på småtimmarna som möjligt eller framför tv:n eller vid datorn eller med mobilen på sociala medier ( Gud, förbjude) eller med en skön bok i handen. Eller när jag inte ville känna för mycket när det skavde i själen, vilket det gjorde ganska ofta. Kort sagt, jag kunde dricka vin nästan jämt. Det var ju fint och kontinentalt. Och vem vill inte vara kontinental? – Moi!

Ville bli berusad

Sista gången jag drack var fredag 30 september 2016. Jag minns exakt vilken mängd jag hade druckit. En flaska rött vin från Bourgogne eller något liknande i princip själv till middagen, maken tog max ett glas, han är inte så förtjust i rödvin. Sedan så drack jag ett par svindyra hantverksöl innan jag gick in i dimman och stupade i säng.

Att bara dricka ett par glas var inte mitt mål. Jag ville bli full. Jag ville känna av ruset. Jag sa ofta att jag drack för att det var så gott. Det tyckte jag ärligt. Men jag drack för att bli berusad. Allt annat var bara ett svepskäl.

riskbruk

Mådde dåligt ända in i själen

Lördagen första oktober vaknade jag med en rejäl bakfylla, stapplade ut i badrummet på darriga ben och spydde upp alla dyrbara droppar. Jag bestämde mig där och då att köra soberoctober och inte dricka på minst en månad.

Jag var less på alkohol. Jag var alkoless. Det var ju så fint att dricka vin, men jag mådde dåligt av det ända in i själen. Min största skräck var att jag skulle bli en bag-in-box-lady som sippade på glas dagarna i ända, därför köpte jag bara vin på flaska. Det blev en liten spärr i alla fall.

Nära riskbruk

Sedan har jag inte börjat dricka igen. Det har nu gått över 2,5 år. Jag behöver bara påminna mig om hur det kändes sista gången jag drack för att inte vilja dricka igen. Jag som inte var alkoholist, insåg att jag låg väldigt nära gränsen för riskbruk minst en gång i veckan. Ibland oftare, särskilt under semestern, då drack jag nog ännu oftare men hellre något lättare som iskallt bubbel eller ett immande glas rosé eller snarare en flaska.

Riskbruk

Riskbruk alltmer normalt

Att ligga på riskbruksgränsen är dessvärre normaldrickande för många i dag. Förr ansåg läkare att ett par glas om dagen var bra för hälsan men nu har debatten vänt. Även små mängder alkohol är dåligt för hälsan. Så om du är rädd om din hälsa då är det smart att avstå alkohol men om du vill dricka för välbefinnandet så kan du unna dig några glas ibland tycker en del läkare.

8 av 10 svenskar dricker alkohol

Enligt IQ dricker 8 av 10 vuxna svenskar alkohol. De allra flesta dricker måttligt, men 17 procent av Sveriges befolkning i åldern 16-84 år dricker så mycket att de riskerar att ta skada, vilket brukar kallas för ”riskkonsumtion”. Bland kvinnor är andelen med en riskkonsumtion 13 procent och bland män 20 procent. I Västerbotten, där jag kommer ifrån, ligger risknivån för kvinnor på 14 procent. Mörkertalet är stort, ingen vet exakt hur stort riskbruket är i Sverige. Men alla vet att riskbruk kan leda till allvarligt missbruk.

”Drack inte mer än andra”

Jag insåg i tid att jag hade en hög toleransnivå. Men jag försvarade mig med att jag inte drack mer än andra. Jag var inte värst. Men det är lömskt att jämföra sig med andra och tänka att jag dricker i alla fall inte mer än hon eller han. Du kan bara jämföra din egen konsumtion med din egen. Och som kvinna tål du dessutom mindre än män. 

Testa hur mycket du dricker

Skriv upp alla glas du dricker under en vecka. Var ärlig mot dig själv. Du behöver inte visa det för någon annan. Gör det för dig själv så får du bättre koll på hur mycket du dricker och i vilka sammanhang. 

Svara på följande frågor:

  • Vilka glas kan jag avvara? Fundera på vilka glas du bara dricker utan att tänka på. Är det andra glaset till middagen på kvällen eller kanske när du lagar mat? Ta bort de glas du känner är onödiga.
  • När känner jag ett sug till att dricka?  Det är svårt att bryta en vana, men lätt att byt ut den till något annat. Så om du gillar att dricka vin när du lagar mat så kan du byta ut glaset mot ett alkoholfritt alternativ istället.
  • Vill jag ta alkoholstopp? Om ja, gör det nu. Du behöver inte sluta dricka för alltid. Men börja alltid med minst en månad så du hinner känna skillnad, tre månader är ännu bättre för då kommer många fysiska förbättringar också som mer energi och bättre sömn.

Gör gärna IQ:s alkoholtest om du vill få koll på dina vanor:  http://alkoholprofilen.se 

Läs mer om riskbruk:

Anne-Marie: Jag kunde inte sluta dricka

Lars: Jag är en beroendemänniska

Vill du prova på coaching? Jag erbjuder en gratis prova-på- timme. Mejla mig på hej@alkoless.se så berättar jag mer om hur det går till.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.