”I dag är jag min egen bästa vän och vi är båda nyktra”

Möt Elisabeth Pettersson medlem i Club Alkoless, läs hennes berättelse om hur hon hittade vägen till sin nykterhet.

”Kanske det blir bättre om jag flyttar? ” När jag drack så tänkte jag ofta att det kanske skulle bli bättre livet om jag flyttade än hit och dit. Jag har bott i Insjön och haft hus i Borlänge men jag hade hela tiden hemlängtan till Falun där jag kommer ifrån.  Jag ville ständigt hitta en ny plats för må bättre. Jag tänkte att det är nog bäst att jag flyttar till Falun, det är nog där tryggheten finns. Det var när jag äntligen flyttade till Falun som jag tänkte: ”Vad är det jag håller på med?” 
Det första jag gjorde som nyinflyttad var att öppna en vinflaska för att det var lördag. Jag googlade runt och insåg att något var fel. Jag började därefter gå i terapi. Nu har jag fattat vad alkoholen har ställt till i mitt liv. Jag har ständigt flytt från människor och inte minst mig själv. Det började med när min pappa blev sjuk i cancer 1998. Han gick bort 2001 och mamma fem år senare, jag drack inget under hela den tiden de var sjuka. 

Mildrade ångesten med att dricka

Däremot hade jag svårt att hantera mina känslor när pappa blev sjuk, jag stängde av och tog antidepressivt. Jag har aldrig fått uppleva mina känslor på riktigt. Min mamma var känslokall, hon lät mig aldrig gråta när jag gjorde mig illa, utan det vara bara: ”Ut och lek igen!”

Jag började dricka för att mildra ångest och stress på jobbet. Från mitt fönster förr, när jag bodde i Borlänge, såg jag shoppingcentret Kupolen. Jag skyndade hem från jobbet för att dricka på helgen sedan så orkade jag bara gå och shoppa på Kupolen. Jag orkade inte träna. Jag fyllde bara på min stress. Jag sparade även en skvätt till på måndagen för att klara av chefen. På en jobbmiddag kunde jag hålla mig till två glas. Chefen var inte nöjd och ville ha mer så hon bjöd på mer för att hon själv ville dricka. Det är roligt att se de här tendenserna i dag. 

För två år sedan, sa jag säga upp mig, då jag inte fick bättre anställningsvillkor. Jag kände att jag hade styrkan att stå upp för mig själv. Det var jätteskönt. 

Drack mest för att få vara med

Jag trappade ned mer och mer på mitt drickande och mötte istället mina känslor, ibland hände det att jag trillade dit igen, men sedan maj 2018 dricker jag inte alls. Jag känner mig inte längre ensam som jag gjorde förr. Då drack jag mest för att få vara med. I dag känner jag mig mest lugn och vill bara vara nykter. 

Jag har inte så bra relation med mina vuxna barn. De kör över mig lite ibland och har svårt att respektera mina gränser. Numera sätter jag mig bara ned i soffan och andas istället för att bedöva mig med alkohol. Senast det hände var innan jul. Jag bara lät tårarna komma, det var inget farligt. Det är såna här utmaningar man måste ta i livet. I dag mår jag fantastiskt. Nu när jag är nykter med vänner när de skålar och har roligt tillsammans brukar jag tänka: ” Ni träffas bara när ni festar. Ni gör aldrig något tillsammans när det är vardag.”
Jag tänker att det är destruktivt. Jag gillar inte längre mina vänners festarbilder på Facebook. Jag gör andra saker på söndagar när de ligger hemma och är bakfulla. Jag går till exempel och simmar. Jag vill må bra varje dag. Det är det jag strävar efter. Jag får många kommentarer om att jag ser fräsch ut, mina vänner vet inte att jag har slutat dricka och att det är därför jag är så fräsch.

Tränar varje dag

En väninna bjöd in mig på en vinkväll för en tid sedan men jag tackade nej med förklaringen att jag inte vill dricka. Då föreslog hon att vi skulle gå ut och äta en pizza och vi drack vatten på en fredagkväll. Hon hörde sedan av sig och tackade för att hon vaknade fräsch dagen efter. Hon fortsätter sedan dess i samma spår som jag för att må bra. 

Jag har som sagt mycket träning på helgerna. Simmar eller styrketränar varje dag, eller så går jag till ett utegym i skogen som ligger på gångavstånd från mig. Just nu är jag arbetslös. Jag är inte ledsen över det. Jag har till mat och hyra, jag behöver inte de flotta middagarna. Jag kan äta korv både fredag och lördag. Det är så skönt att kunna släppa det, jag är även shoppingfri, jag behöver inte en massa saker. 

Driva sig framåt i nykterheten

Jag hittade till Alkoless 2017 när jag googlade runt på nätet. Jag tyckte det var intressant att hitta fler som jag. Det var så härligt att höra att någon går ut med att de inte vill dricka och tar eget ansvar för sitt drickande. Det är svårt med känslor och många skyller på andra för sitt mående. De tar ett glas för att dämpa sina känslor. Det märks att vi är fler och fler som får insikt om att alkohol inte gör oss lyckligare. Club Alkoless på Facebook tycker jag jättemycket om, den ger bra pepp från andra och inspiration till nya saker. Det gäller att vara nyfiken, för att driva sig framåt i nykterheten.

Mitt sociala liv ser i dag bra ut. Jag lever ensam och är ofta själv men jag mår inte dåligt av det. Jag kan gå ut på lunch med någon väninna i bland. Jag har min träning, läser väldigt mycket och mediterar. Om jag känner mig arg så mediterar jag och bara tar hand om mig själv.

I år hade jag tänkt börja spela golf men nybörjarkursen blev inställd på grund av Coronaviruset. Jag har en släkting som varit gravt alkoholiserad och som träffat många nyktra vänner genom golfen. Det kan vara svårt att hitta vänner som också är nyktra. Jag hoppas i alla fall att jag inte kommer att bli lika ifrågasatt för att jag inte dricker som av mina gamla vänner. 

Min egen bästa vän

I dag är jag 55 år, det har tagit tid att hitta mig själv. Jag är inte plufsig längre, jag har blivit både starkare och smärtare. Om jag fortsätter som jag gör i dag, så kommer de kommande 30 åren att bli bättre än de föregående 30 år. Jag känner på mig att de kommer att bli underbara, jag ska ge mig själv mycket kärlek och göra det jag tycker om, släppa offerrollen och bara må bättre och bättre.

Jag kommer ihåg när jag missade att gå till bolaget en lördag och jag blev stressad över det. Det var en kvart tills bolaget skulle stänga och jag tänkte: ”Ska jag sitta här själv?” Men trots att jag mådde bättre på måndagen var jag igång igen och drack helgen efter. Det har jag tänkt över många gånger hur jag fungerade. Nu känner jag aldrig så.

I dag är jag min egen bästa vän och vi är båda nyktra. Det är jag och mitt sinne. Mina känslor och mina tankar, vi är båda nyktra.

Elisabeth Pettersson
Ålder: 55 år
Yrke: Massör 
Familj: Två vuxna barn
Bor: Falun 
Alkoless: Sedan maj 2018
Intressen: Träning, golf, matlagning och läsa faktaböcker om hälsa

Läs gärna fler personliga berättelser här.

Mer om alkoless:

Alkoless finns på Instagram också här: http://www.instagram.com/alkoless.se
Prenumerera gärna på Alkoless nyhetsbrev som ges ut på söndagar med tips om kurser, alkoholfritt, porträtt, nyheter med mera.