
Han var punkmusikern som drack för att slappna av och bli ”den roliga killen”. – Jag var egentligen blyg men kände något slags inre drivkraft att vara utåtriktad. Jag använde alkoholen som smörjmedel tills den inte gav samma effekt längre, säger Tomas Carnehei, 56 år, som är helt nykter sedan elva år.
Hur såg din alkoholdebut ut?
– Jag tyckte inget vidare om att dricka i början, kände mig liksom bara bedövad och illamående, men jag minns en gång i Hyde Park i London som 16 åring. Då infann sig en lyckokänsla när jag och några kompisar drack öl, av att befinna mig i det totala nuet. Jag var annars ganska lugn under gymnasietiden, hade förhållanden. Men när jag kom till Stockholm från Umeå när jag var runt 20, för att spela i ett band, då blev det alltmer drickande med bandet. Om jag kände mig osäker, var det lätt att skicka i sig några glas för att fixa upp självförtroendet. Alkohol var för mig en humörsregulator. Alkoholen hjälpte mig att ”komma in i livet” via en genväg.
Vad var det som ledde till att du ville sluta dricka?
– Jag utbildade mig till lärare och insåg att det blev ohållbart att slentriandricka med ett så ansvarsfullt jobb. Jag sökte upp en alkoholläkare och gjorde ett screeningtest. Det visade att jag använde alkoholen på ett osunt sätt. Jag hade inte utvecklat alkoholism men skulle kunna göra det om jag fortsatte i samma banor. Det blev en varningsklocka. Jag tog därefter allt längre alkoholuppehåll. Det pågick under några år. Utökade från en vit månad till tre månader, upptäckte de vinster det gav, både psykiskt och fysiskt. När jag väl la av så var jag väl preparerad, och bestämd.
Vad tyckte dina vänner om det?
– De som stod mig närmast såg att jag mådde dåligt av alkoholen, speciellt dagen efter. Andra tyckte att det var trist att de blev av med en festarkompis som i deras ögon var glad och problemfri. Någon annan tyckte att jag borde börja dricka igen om det ledde till tveksamhet till att göra en spelning, tex. Idag spelar jag mycket mer inför folk, och det är mycket roligare att uppleva det ”på riktigt” Jag har kommit i kontakt med en stark inre kreativitet i och med att jag slutade dricka.
Hur upplevde du din första tid som nykter?
– Jag genomgick en kris och blev känslig. Jag blev tvungen att hitta ett annat sätt att slappna av än med alkohol. Jag sökte andliga vägar, började meditera, och gick på möten och träffade människor med samma problematik som jag. Jag började gräva runt i den person som var jag, gjorde en stor och viktig självrannsakan. Den ledde till att jag hoppade av läraryrket, då jag insåg att jag egentligen inte ville jobba med ungdomar. Ett tag hängde jag med som assistent till en begravningsentreprenör, jobbade med döda istället. Sedan pluggade jag vidare och har idag bara vuxna studenter. Livet blev bättre genom dessa förändringar, som kanske inte hade kommit till om jag inte stannat upp på det här sättet.
Vad var det för dramatiska förändringar?
– Jag var tvungen att stanna upp och tänka efter. Jag fick byta bort den jovialiska partymentaliteten, mot en ödmjukare hållning till livet och människor omkring mig. Jag hade tidigare tänkt att allt negativt som hände berodde på yttre omständigheter. Det var andras fel liksom, eller ödet. Nu kom jag att inse att jag själv hade haft en minst lika stor del i den problematik som hade uppstått i mitt liv. När jag slutade dricka blev jag mer ivrig att få veta vem jag egentligen var.
Hur blev ditt sociala liv när du slutade dricka?
– Först tänkte jag att aldrig skulle ha roligt på fest längre. Jag hade gått miste om möjligheterna att vara social. Men när jag hade varit borta från alkoholen en period då återkom liksom färgerna till hur jag upplevt livet som barn. Då kunde jag uppskatta en fest med chips och coca-cola. Alkohol är ju inte naturligt egentligen.
– Det går att känna sig uppåt av andra saker. Jag stack iväg med kompisar och åkte skidor. Sökte mig till naturen, älskar att vara på sjön, segla. Att göra musik blev kul igen men på ett helt nytt, fräschare sätt. Jag hade innan lagt ett bedövande filter över livet, helt i onödan. Om jag skulle uppleva en sak som kul, ja då fanns alkoholen med där i bilden.
– Men det dröjde inte länge förrann jag upptäckte att jag kunde umgås med folk som drack – utan att dricka själv! Jag upplever det som att jag har minst lika kul som de, och det kan vara en hel kväll. Men när folk blir för högljudda och börjar repetera sig själva vill säga, då börjar jag röra mig hemåt. Jag dricker som regel Ramlösa och blir själv avslappnad när de som blir avslappnade av alkohol slappnar av.
Hur upplever du livet utan alkohol i dag?
– Jag hinner mer med livet som jag inte hann med innan. Till en början blev jag grubblande, inåtvänd. Men det var en nödvändig process för att kunna kliva ut i ljuset igen. Alkoholen påverkar oss biokemiskt och det tar upp till ett år för att kroppen återhämta sig. Färgerna är klarare idag. Jag är långt mer närvarande i vad som händer runt mig.
– Jag är en lugnare och bättre människa rent moraliskt. Jag har betydligt lättare för att lösa konflikter och ber direkt människor som jag kanske råkat såra om ursäkt. Jag är ärligare. Jag tycker idag att jag lever i en stark ström av kreativitet, på samma som jag gjorde som ung. Jag fokuserar bättre. Förr kunde jag börja skriva på en låt som tog flera år att avsluta, nu är jag klar på max en vecka, ibland några timmar. Jag är mycket mer disciplinerad.
–Jag har vant mig att möta känslor som blygsel och osäkerhet med att acceptera; och har också lärt mig att livet ständigt förändras. Om jag inte mår så bra just nu så gör jag inte så stor sak av det. Jag försöker bara att vara eller så hittar jag någon annorlunda aktivitet för att bryta mönstret.
Vilka är dina bästa tips till den som vill ta kortare eller längre alkoholstopp?
– Fundera igenom alla positiva saker som kan komma av ett stopp, ställ de negativa mot de positiva. Bestäm dig inte för att aldrig mer dricka. Det blir alldeles för deppigt. Det är för en dag du lägger av, en sekund om så behövs. Ta det i små steg. Vinsterna kommer, för en del omedelbart för andra på längre sikt, men de kommer alltid.
Läs fler personliga berättelser här.