När upplevde du förundran över livet senast?

Detta är inlägg tre av åtta i höstens bloggtema WHO:s Åtta grundstenar till existensiell hälsa. Läs tidigare inlägg här.

Först lite info om veckan som gått. Jag är inte bara alkoless, utan även lite spyless, på mig själv. Jag är lite för påhittig emellanåt. När jag får en ny idé så vill jag gärna testa den direkt. Det ska gå undan. Min inställning är: Allt nu!

Min kompis Ramona på Urstark och jag håller på att rådda med att fixa alkoholfria afterwork-kvällar med god mat och och sköna DJ:s i Umeå. Siktet var inställt på oktober men nu måste vi tyvärr sjå oss till efter jul. Detta på grund av att stället vi ska samarbete med ska renovera. Det kändes ju lite kymigt.

Jag gick på ganska hårt för att det skulle lyckas men jag fick ge mig. Musten gick nästan ur mig av allt arbete magen började krångla också. Det var bara att inse att jag tog i för mycket.

Missa inga nyheter! Prenumera på alkoless söndagsnyhetsbrev här. Höstens tema är existensiell hälsa.

Tack och lov så hittade jag musten igen i lördags då jag var med på Try It Out – mässan för föreningar i Umeå på Umeå universitet med arrangörerna Hello Nature och Umeå studentkår. 

 

 

 

Jag fick strax innan mässan två nya samarbetspartners: Popartcraftsoda från Umeå och mindcoolern Slow Cow. Två i sig helt olika dryckesleverantörer men som vill verka för ett mer medvetet drickande precis som Alkoless. Det ska bli kul att utveckla vårt samarbete framöver. Det är styrkan med att jobba med småföretagare. De kan hoppa på snabbt och vända vilken atlantångare som helst i Bottenviken. 

Även andra samarbeten är på gång, i höst kommer vi att  arrangera Umeås första morning rave istället för afterwork. Det kommer att bli awesome. Är du intresserad av att samarbeta med oss på något sätt så hör av dig till mig på hej@alkoless.se Håll utkik, mer info kommer.
———————–

3. UPPLEVELSE AV FÖRUNDRAN ÖVER TILLVARON: att du kan känna inspiration och tacksamhet inför din omgivning, till exempel naturen, konst och musik.

Jag känner ofta förundran. Jag blir rörd när för mig okända män och kvinnor vågar visa sig sårbara i nyktert tillstånd. Jag jobbar till vardags som kommunikatör på Brandförsvaret vid Umeå kommun och möter många tillsynes tuffa brandmän. Men de är nog de mest ödmjuka och varmaste personer jag någonsin har haft förmånen att få jobba med.

De delar öppet med sig över en fika om sin omsorg för sina barn, obehagliga upplevelser i jobbet eller oron över om deras kroppar ska hålla hela vägen till pensioneringen. Det kan jag förundras över.

På mässan i lördags hände samma sak. Flera för mig okända personer, i det här fallet män, berättade öppenhjärtigt om sina tillkortakommanden och glädjeämnen i livet.

En man var så nöjd över att han efter en bilolycka numera ägnar mer tid i skogen än på att tänka på framtiden. Han har bestämt sig för att njuta mer av livet. Han vill inte längre jobba som han gjort innan med tidiga morgnar och långa arbetsdagar. Han uttryckte det så fint: ” Jag går omkring med ett leende inom mig varje dag numera.”

Det lustiga är att precis så känner jag också. Jag har ett litet leende inom mig mest hela tiden. Det kändes förunderligt att han kände samma sak. Och precis så är det. Ju mer vi delar våra innersta tankar med varandra desto mer gemenskap upplever vi.

När kände du förundran senast?

Skicka mig ett mejl eller disktuera gärna i den nystartade slutna gruppen på Alkoless facebooksida. Den ingår INTE i något kurspaket, utan finns till för dig som vill hitta andra som är alkolessa. Innan jag släpper in dig i gruppen så får du besvara på frågan Varför vill du vara med i gruppen för Alkoless? sedan så släpper jag in dig. Presentera dig gärna för de andra, vem du är och vilka förväntningar du har på gruppen.

Här hittar du länken till den slutna Facebook-gruppen: https://www.facebook.com/groups/1956151904632908/?source_id=46200578413551