Shenpa- det är vad buddhister kallar för att vara fast eller att ha blivit fångad i ett destruktivt mönster. Det kan vara alltifrån att träna för mycket, dricka för mycket jobba för mycket eller till att bli omotiverat arg.
En av orsakerna till att det är så svårt att släppa taget är för att vi vill kontrollera det som vi tror är gott för oss. Vi människor vill hela tiden behålla det som vi tror är bra för oss, trots att allt är föränderligt. Det är det vi behöver inse och bli medveten om. Skit lätt, eller?
Håkan Hellström, yay!
I fredags fick jag tag på sex konsertbiljetter till Håkan Hellström på Ullevi nästa sommar. Men säg den lycka som varar. I helgen insåg jag, trots att jag är något av en festivalräv, missat att åtminstone preliminärboka hotell i Göteborg.
Jag har nämligen en bror i trakten och räknade kallt med att vi skulle kunna få bo på hans vardagsrumgolv. Jag släppte kontrollen. Men se, det var inte så lätt. Han hade nämligen hyrt ut hela huset till andra.
Då insåg jag att jag missat att vara förutseende att boka hotell. Jag dammsög nätet och givetvis var alla centrala hotell bokade. Jag kände frustrationen och stressen bubbla inom mig. Jag gick omkring och bannade mig själv högt för min man. Jag var fångad av Shenpa.
Ingen kontroll
Jag försökte kontrollera något som inte gick att kontrollera. Den enda jag kunde kontrollera var ju mitt eget sinne. Att stanna upp och känna efter. Men det är ofta där vi brister. Vi vill inte känna efter, vi försöker hellre dämpa oss med något yttre. Som ett glas vin eller att någon som ska ge oss tröst och tillfredställelse omedelbart. Vi vill fortsätta surfa runt i den goda känslan. I mitt fall handlade det om att jag först kände mig som en vinnare när jag fick tag i biljetterna, men sedan som en förlorare. Detta för att jag inte hade koll på att jag borde ha bokat boende direkt som jag brukar.
Grannen mer insiktsfull
Jag har en äldre granne, som trots att hon numera är ganska märkt av livet och hennes minne sviktar så tog hon sig tid och lyssnade på mig när jag var på besök i helgen. Hon lyssnade när jag berättade om min frustration över hotellbokningarna och hon sa sedan lugnt: ”Du har mycket på gång och när något inte flyter på som du vill då blir du arg. Det är vanligt att det blir så när man bara kör på.”
Jag häpnade över hennes insikt. Hon förstod precis vad jag behövde. Att stanna upp, känna efter och bli medveten om att jag inte har kontroll. Att bara vara i den känslan och låta den komma. För varje gång jag känner att jag håller på att fångas in i Shenpa så ska jag stanna upp och säga till mig själv:
Vilken känsla är det jag försöker undvika?
Vilken känsla är det jag hoppas uppnå?
Skål!
Gå gärna med i Club Alkoless om du vill träffa fler som är alkoless som jag.
Jag finns på Instagram också här. http://www.instagram.com/alkoless.se
Går här och är jätteledsen för att en av katterna är försvunna. Och här får jag läsa om att släppa taget 💕 vore skönt att släppa sorgen och oron – försöker.
Men åh, det ska du inte behöva göra. Det är ju tråkigt när en katt försvinner. Hur länge har den varit borta? Är det en hankatt så kan den bara vara ute på en liten friartur. Hoppas det.
Vilket datum ska du på Håkan? Kan vara så att jag har ett hus att hyra ut 🙂 Allt ordnar sig!
Ska också på Håkan. Han o Bruce är bäst på Ullevi!
hur som: älskar det du skriver om att vi inte vill känna efter, för då kan det dyka upp jobbigheter. Så himla viktigt att våga känna! Vilken känsla det än är går den ju över …
PS. Har just nu dagliga filmer på fb o you tube: Malins moodwalk – där jag berättar om vilka känslor jag har hur asjobbiga de än är … Så avgörande för hälsan tycker jag Här är sidan om du vill se: https://www.facebook.com/malinlundskog.se/
Heja dig! Och välkommen till Göteborg
Ja, bästa artisterna, Bruce och Håkan, spelar alltid för ett fullsatt Ullevi. Vi ska gå 13 juni, vi har iofs bokat hotell redan. Det blir en bit utanför stan, tänkte inte på att jag kunde hojta till bland fb-vänner.
Vilken klok granne – och vad härligt att följa med dig på din resa genom förtjusning, förtrytelse och därefter en begynnande förtröstan att det nog kommer ordna sig ändå.
<3
Ja, det är en underbar insikt att inse att jag behöver sakta ner för att hinna uppfatta livet. 🙂