Jag lyssnade på tennisstjärnan Robin Söderlings sommarprat där han beskrev att hans karriär varit inriktad på tennis sedan han var fyra år. Han brände till slut ut sig och slutade tävla när han var på topp. Då insåg han att han hade ingen hobby, han hade bara haft tennisen. För att utvecklas som människa behöver vi berika oss med sånt som väcker våran lust, menar han.
Jag håller med. Ungefär så var min relation till alkohol. Väldigt ”same, same but different-day”, jag ville så mycket mer än att lyssna på människors tillkortakommanden i fyllan, om drömmar och relationer som gått i kras eller ta del av uppgörelser inför öppen ridå. Och det här var ändå människor som ansågs kunna ”hantera” alkohol.
Fanns det inget mer än så? tänkte jag och kände att allt var ganska enahanda och trist. Det var en av många orsaker till att jag blev Alkoless. Jag var uttråkad på och allt som följer med kring alkohol.
”Jag bestämde mig för att berika mitt liv”
Jag bestämde mig för att berika mitt liv. Precis som Robin Söderling beskrev.
De senaste fyra åren har jag gått silversmideskurs, näverkontskurs, lärt mig flamskvävnad, rotslöjdat krympburkskurs, rotslöjdat, stickat massor av sockar, två par mönsterstickade vantar, en skitsvår spetsstickad halsduk som tog ett halvår att avsluta, lärt mig simma frisim (crawl) i bassäng och i öppet vatten, haft fotoutställning på Konst i Kvarn och nu har jag stickat min första kofta med spetsmönster någonsin.
Berika sig långsiktigt
Och som jag har svurit och gnällt när det blivit fel, känts tungt eller bara varit S K I T T R Å K I G T. Men samtidigt har jag byggt upp ett tålamod av pansar och en inre skimrande stolthet över att jag både vågat och genomfört det jag har tagit mig för. Det är att berika sig själv långsiktigt. Det är inte flytande lycka som i ett par glas rött. Utan lycka på riktigt.⠀
Vad vill du berika dig med?