”Var inte så hård mot dig själv!” – Att gå emot normen

Vi sitter på fikarasten på jobbet. Alla vet att jag har detoxat i ett par veckor och jag har bestämt mig för att fortsätta med sockerstopp och äta mindre bröd. Jag äter någon slags vegetarisk LCHF. Jag äter nämligen ghee  som är klarnat smör, men väldigt lite ost så jag skulle nästan kunna passera för vegan.

Jag mår fantastiskt. Blodsockernivåerna är jämnare. Min energi är på bra nivå hela dagen, inga dippar. Jag känner inget sug mellan måltiderna och blir mätt på mindre. När jag äter vitt socker vill jag bara ha mer, mer och mer. Sedan får jag bultande huvudvärk dagen efter. Jag blir socker-bakis.

Unna dig, unna dig, unna dig!

På fredagar ”unnar sig” kollegorna massor av godsaker från arla morgon. Det bullas upp rejält med bröd, ostar, skinka, marmelad med mera. På eftermiddagen blir det även någon kaka. Mysigt.

Men inte mycket som min kropp egentligen vill ha utom möjligen min hjärna. Mat är viktigt när vi ska göra något socialt tillsammans med andra. Det är legio.

På morgonfikat tog jag istället lite brie-ost, gurka och paprika samt en rejäl kopp med te. Kaffe dricker jag bara på helgerna eftersom jag har godare kaffe hemma än på jobbet.

En kollega tyckte jag skulle ta bröd och även lite andra godsaker, men jag förklarar mitt läge med sockerstoppet. Då säger hen något som jag har grunnat på sedan dess:

”Jag tror på att äta varierat. Var inte så hård mot dig själv!”

Lite paff svarade jag: ”Men genom att ta bort det som triggar mig till att äta för mycket av tomma kalorier och näringsfattigt, så är jag ju snäll mot mig själv. ”

Problemet är att jag inte är så bra på att äta och dricka lagom. Det blir lätt för mycket. Jag är rätt kass på att göra saker måttligt.

Jag har hört uttrycket förr: ”Var inte så hård mot dig själv!”.  Den gången var det en alkoholterapeut som tyckte att jag var för hård mot mig själv med att ta ett års alkoholstopp. Som att vi föds till att dricka alkohol? Att det är något som vi måste göra för att vi är människor? Att förgifta sin kropp och sinne är mer legitimt än att ta hand om dem. Märkligt.

Att våga gå emot normen är att vara hård mot sig själv verkar många tycka. Inte undra på att vi fastnar i dåliga vanor. Det är ju där alla vill ha oss så att de själva slipper göra något åt sina egna beroenden.

Att göra en förändring är svårt till en början. Vi procrastinerar massor och våra hjärnor försöker intala oss att det är tråkigt och att vi minsann är värda något gott och speciellt.

Helst varje dag, varje timme, varje minut och varje sekund ska vi unna oss något.

Att vara snäll mot sig själv handlar inte om mat

Våra hjärnor drivs av lust. Så fort något är jobbigt så procrastinerar vi och unnar oss alkohol, droger, mat, sex, shopping, spel, sociala medier med mera. Vi söker tröst och något som piggar upp och som bedövar vårt sinne. Därför är det viktigt att belöna sig med något annat när vi vill göra en förändring.

Jag märker att jag sover bättre när jag undviker alkohol, vitt socker och kaffe. Överflödskilona smälter bort. Jag unnar mig mer träning, yoga, meditation och har mer energi generellt när jag kryssar mellan minfält av godsaker.

Jag planerar min tid bättre och unnar mig vila, läser böcker, ser filmer, gosar med mina katter och maken, sjunger i kör och träffar vänner och familj. Det är för mig att vara snäll mot mig själv.

Om jag vill ha något sött så unnar jag mig raw food bollar. Innehåller bara en massa nyttigheter och triggar inte mitt sockersug. Prova gärna receptet nedan, superenkelt att göra och de går lätt att frysa in.

Recept Raw Food Bollar:
12-15 stycken

1 1/2 dl kokosflingor (frivilligt)
1 dl paranötter
1 dl solrosfrön
1 dl pumpafrön
12 dadlar (urkärnade)
1 msk kokosolja
1 msk honung
2 tsk vanilj
en gnutta salt

Mixa alla ingredienser i en matberedare utom kokosflingor. Blanda sedan ned kokosflingor och rulla bollar.
Rulla bollarna i kakao, maca, spirulina, hampafrön, raw lakritspulver eller kakaonibs.