Hoppa till innehåll

Existensiell hälsa: Förhoppning – del 9

  • av
Mina förhoppningar är många!
Först av allt vill jag behålla den existentiella hälsan, så länge, som jag själv kan påverka den. Med den som grund tror jag att jag är väl rustad att möta min och mina närmastes framtid och dess förändringar.
Min förhoppning är också att jag får behålla min kreativitet och nyfikenhet för nya utmaningar.

Jag hoppas på att kunna var med i sammanhang, där jag kan vara med andra och påverka vårt samhälle till det bättre.

För några år sedan började min man och jag att fundera på att formulera vår vilja i ett testamente. Vår son, som bor i Umeå, tyckte att det lät klokt, men att det behövdes ett samtal under en god middag för att lägga en grund för ett testamente.
Han fråga under middagen blev: ”Hur vill Du ha det mamma?”
Jag vill bo kvar i huset på Matiehem, behålla Andboet i Sörmjöle, Skärgårdshusen och segelbåten i Stockholm.
Då blir det så och jag kommer att hjälpa er att förverkliga dessa förhoppningar. Det blev basen för testamentet och vi får den hjälp vi behöver av vår son! En för mig viktig förhoppning, som blev mött med stor generositet.

Att våga tänka efter

Det finns en glädje och en kraft i att våga tänka efter och känna vad man innerst inne har för behov, önskemål och förhoppningar. De behöver också få formuleras och kommuniceras med andra. Viktiga andra, som berörs av vad jag vill och hoppas på behöver involveras i dessa samtal.
Att förverkliga mitt hopp innebär ofta att andra viktiga personer i min närhet behöver få veta det, reflektera vilken roll de kan och vill för att förverkliga mitt hopp. Hopp är för mig nära kopplat till vilja och ansvar. Hur mycket är jag beredd att satsa på mitt hopp, tror jag att jag kommer att lyckas uppnå mitt hopp? Styrs ja, hellre och oftare än en hopplöshet och misstro?
Etiketter:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.